.

...blir det inte riktigt som man tänkt sig. Saker och ting förändras, människor förändras, man får nya insikter och i slutändan växer man som människa. Och ibland slår man helt enkelt bara knut på sig själv, landar på näsan och så är allt plötsligt uppochner.

Något av det värsta jag vet är att vara sjuk. Feber och förkylning i all ära, men magsjuka?! Det måste nog vara det värsta av det värsta. Så här ligger jag med ständigt och fruktansvärt ont i magen och avundas alla dem som inte kräks när de insjuknat, vilket jag tvingas göra. För det är bland det absolut värsta jag vet, ofrivilliga kräkreflexer..! Tur att det finns tandkräm..... Där ligger spindlar verkligen i lä! Fy, usch och blä och you name it.



Så jag lever på vätskeersättning och hoppas på ett übersnabbt tillfrisknande...

Alldeles för många av mina vänner har en fruktansvärt dålig självbild och några har nu bett mig skriva ihop nån sorts självpepp för självkänslan. Så på begäran kommer här en liten "guide" till självpepp för stärkande av självkänslan, iaf som det har funkat för mig. Något väldigt viktigt att komma ihåg: Självkänsla är inte samma sak som självförtroende! Självförtroende handlar om dina prestationer, självkänsla handlar om din självbild och vad du själv tycker om den du är.

Det finns miljarder olika sätt att stärka självkänslan, googla så får du se. Jag själv använder mig av tre "enkla" mantran när jag känner att jag behöver lite självpepp:
•Du blir vad du tänker!
•Du väljer dina tankar och känslor!
•Ljug tills du tror dig själv!

Jag har kommit fram till att människor med låg självkänsla oftast känner att de inte har något val. Man tar på sig "offerkoftan" och skyller på andra eller på omständigheterna. Men hur provocerande det här än kan tyckas vara så är du själv alltid ansvarig för dina egna tankar, dina känslor och ditt beteende. Du har alltid, i alla situationer, ett val. Du väljer dina känslor och du väljer dina tankar! Exempelvis kan du välja att bli arg eller att rycka på axlarna.

Det är viktigt att förstå att det inte är händelserna i ditt liv som får dig att känna som du gör, det är dina tankar om dessa händelser som orsakar dina känslor. Dina tankar skapar dina känslor. Dina känslor påverkar ditt beteende. Ditt beteende förstärker dina tankar. Förstår du nu hur jag menar med att "du blir vad du tänker"?
Alltså, om du tänker att något negativt som hänt beror på dig och du tänker att du är en dålig människa kommer du att känna negativa känslor om dig själv och dessa känslor kommer att återspeglas i ditt beteende. Om du istället försöker vara objektiv och inte tänka att det beror på dig som person (kanske var det ditt fel men det betyder inte att du är en dålig människa) så kommer du inte heller att känna dig värdelös och ditt beteende kommer inte att återspegla känslan av att vara värdelös. Alla kan göra misstag men vi är inte sämre människor för det. Huvudsaken är väl ändå att vi lär oss av våra misstag och inte gör om dem!

Se dig själv i spegeln varje morgon, välj att tänka positiva saker om dig själv, den du är, och om du inte tror på det: ljug för dig själv. Efter tillräckligt många "lögner" om att du är en fantastisk människa kommer du att tro att du är det. En enkel men ändå svår ekvation!

Ett extra tips för att stärka självkänslan är två nyckelord som är otroligt viktiga: ödmjukhet och tacksamhet. Så länge du känner tacksamhet över vad du har, den du är, överhuvudtaget någonting i ditt liv så är du en bra bit påväg åt rätt håll vad gäller din självkänsla. Mia Törnblom har delat med sig av en metod som hon kallar för "bra-tack-hjälp". Den innebär att du varje kväll skriver ner tre saker som du tycker varit bra med dig själv under dagen, tre saker du är tacksam för och tre saker du känner att du vill ha hjälp med. Give it a try, jag menar, du har ju knappast något att förlora på det?

Puss till er, sötaste tjejer som jag är så glad att jag har i mitt liv, jag hoppas att mina ord hjälper er åtminstone lite! Finns ju alltid för extra pepp men nu fick ni som ni ville, nån sorts "guide" på bloggen... haha :) ♥

Eftersom jag jobbade två pass igår (ställde upp o jobbade när det lokala äldreboendet hade kris om personal) så har det bara varit en lugn o härlig lördag hemma. Orkade inte ut på festivalen igårkväll, efter tretton timmars arbete kändes kudden betydligt mer lockande! Tänkte mig en hemmakväll även ikväll, men det verkar inte bli så... ;)



Förra gången det blev spontanutgång på festival var det söta LoLs som låg bakom det hela, denna gången är det Katja som sköter peppen! Brudar på festival kan ju inte bli annat än bra! ;)

Så då gäller det ju bara att vända ut och in på garderoben, för jag har precis samma problem som alla andra tjejer: jag har inget att ha på mig!! Haha... dagens i-landsbekymmer! xD


Min förra festival-outfit, blir nog något liknande ikväll..! ^^

Det är väl knappast någon nyhet att jag älskar allt vad träning heter, [nästan] oavsett träningsform. Men det finns en sport som ligger mig absolut närmast hjärtat och som ingen spinning eller något annat för den delen ens kommer i närheten av!

Amazing !

Så har du mig borta är jag mest troligt ute i sandlådan och leker ;) Nu väntar dock kudden och en dejt med John Blund på mig, upp i ottan imorgon för jobbet kallar! Sweet dreams :)

För några hundra år sen delade Benjamin Franklin med sig av hemligheten bakom sin framgång : "Lämna aldrig till imorgon vad du kan göra idag". Det var mannen som upptäckte elektriciteten, en stor framgång både för honom själv och själva mänskligheten. Så man kunde ju kanske tycka att fler skulle lyssna på vad han hade att säga? Jag vet inte varför vi så ofta skjuter upp saker, men om jag drog en vild gissning skulle jag säga att det många gånger handlar om rädsla. Att misslyckas, att känslomässigt krossas totalt, att göra fel. Tillomed rädsla för att göra ett val. För tänk om man har fel? Tänk om man helt enkelt bara gör ett stort misstag?

"Först till kvarn får först mala" heter det ju. "Den som tvekar förlorar". Det finns många ordspråk som speglar Franklins ord.

Men vi kan inte låtsas att vi aldrig hört. Att ingen berättat för oss. För vi har alla hört olyckskorparna, filosoferna, hört våra mor- och farföräldrar varna oss för att "det där är bortkastad tid" och hört poeterna uppmana oss att "fånga dagen". Men ibland måste vi få se själva vad som händer när vi gör våra egna val.

Vi måste få göra våra egna misstag. Lära oss våra egna läxor. Vi måste helt enkelt få sopa dagens möjligheter under morgondagens matta tills vi inte kan göra det längre. Tills vi äntligen förstår vad Benjamin Franklin verkligen menade : Att veta är bättre än att undra. Och framförallt : Att tillomed det största misslyckandet är bättre än att aldrig ens försöka.

" Never let the fear of striking out keep you from playing the game "

...har bosatt sig i mitt hjärta och tagit en självklar plats i familjen. Hugo heter han och är alldeles underbar!



Så nu myser vi i soffan, svårt att få nån bild dock eftersom han envisas med att försöka slicka upp min telefon... jag gissar att jag snart har den fuktskadad! ;) haha.


Myyyys ♥

En årligt återkommande Beachvolley-turnering under hemvändarhelgen, som jag tyvärr missat några år nu då jag bott och jobbat för långt bort. Men i år var jag ledig och hemma, så vi möttes upp som vanligt vid beachplan med "lätta" drycker och gott humör och lottade lagen. En underbar dag i solen, dock räckte visst inte 50+ solskydd mot 5 timmars beachvolley i solen för så hemskt som jag brände mig har jag aldrig bränt mig förr! ^^

Uppladdning inför dagen med Frida ♥

 

Så efter hårda uppgörelser stod Frida som segrare, min far blev silvermedaljör och själv blev jag bronsmedaljör. [De enda som räknas är egentligen vinnarna men det låtsas vi inte om just nu!] Det firades ute på altan med sommardrinkar och dry martinis tillsammans med fina människor innan stegen styrdes mot kvällens pub med trubadur!

 

Sen blev det luftgevärsskytte där målet var klädnypor... dåligt om träffar av nån anledning! ^^ Kvällen avslutades med trädklättring och tokigheter tillsammans med Frida, underbara finaste! ♥

 

♥

 

Som sagt, tänkte mig inte ut alls under festivaldagarna, kände verkligen noll pepp och med kärleken i Stockholm kändes allt bara trist. Tur för mig att jag har världens sötaste vän som fixar peppen! Tack vare Lovisa blev det en spontan impulskväll för att se Mustasch spela på Kraftscenen mitt på torget, och vilken kväll sen! Mötte upp Katja innan vi begav oss mot området för en riktig tjejkväll!

 

...nu börjar det va dåligt med uppdateringar igen. Av någon anledning har jag tappat både ork och motivation, trots att antalet läsare ökar varje vecka?.. Sådant brukar ju vara en sporre i många andra sammanhang, men vi får väl se, lovar ingen förbättring men jag kan ju försöka..! =)

Sååå, vad har vi missat? Ganska mycket faktiskt. Har ju inte uppdaterat sedan helgen i stugan och det är ett tag sedan nu. Fyra långa veckor närmare bestämt! Eller jaa.. korta veckor egentligen, tiden går så fort så jag hänger knappt med själv! Dagarna bara flyger förbi... vilket uppskattas, då kanske det inte känns lika länge tills jag får träffa kärleken igen ♥

Stadsfesten slog upp portarna till festival med allt vad det innebär, men jag tänkte mig faktiskt inte ut nånting alls den helgen, kände ingen pepp. Tänkte mig bara en lugn och mysig helg hemma med Chippen. Men Mustasch på lördagskvällen lockade så otroligt så det blev en impulskväll i sista minuten med Lovisa och Katja. En riktigt galen tjejkväll med karuseller, konsert, ett försök att leka klätterapa och ett besök på akuten. Vad det handlade om får du gissa dig till, men jag var bara med som stöd så no worries! Haha... En toppenkväll på alla sätt med fina flickor, det behövde jag!

Sen blev det hemvändarhelg och Bastu Beach, en årligt återkommande Beachvolley-turnering där vi lottar lagen och spelar grundspel, kvartsfinaler, semifinaler och final. Åkte på storstryk mot pappas lag i grundspelet och fick möta honom igen i semin vilket gick lite bättre. Ett felbedömt (;D) dubbelslag till pappas lags fördel sänkte oss, igen. Nåja, nästa år är det farsgubben som åker på stordäng ! :D

Andraplats och tredjeplats för familjen (far och jag) firade vi med fint sällskap med en Dry Martini och sommardrinkar ute på altan och sedan styrdes stegen till kvällens pub med trubadur. Luftgevärsskytte på det blev pricken över i:et!

Bjuder på bilder lite senare, :)