Hachiko. A dog's story.

Den 24e Maj, 2012.
Hachiko. En underbar, fantastisk berättelse om kärleken mellan husse och hund. Baserad på en sann berättelse, vilket gör filmen om möjligt ännu vackrare. Rekommenderas starkt !

Relationen mellan filmens husse och hund påminner lite om relationen jag har med Hugo. Han går alltid lös vid min sida utan att bry sig om eventuella störningar, så som andra hundar och katter, och han följer mig överallt. Förutom till jobbet då, förstås. Han är otroligt klok och smart, öppnar dörrar och han ser till att alltid veta vars jag är och vad jag gör. Försvinner jag utom syn- och hörhåll har han inom loppet av någon minut letat upp mig och kollat att allt är ok innan han återgår till sitt favoritställe : balkongen.

Hugo och jag. Räkan. Han har tagit en självklar plats i mitt hjärta och en stor plats i vår familj. Simon, Malin och Hugo. Därför känns det så sjukt jobbigt att tänka tanken att han inte är min länge till. Om knappa två veckor har han flyttat till Göteborg och lämnat mig kvar här. Hjärtat värker av bara tanken.

Så vi njuter. Kryper upp i soffan och kramas. Pussas gör han också, ofta och mycket. Min lilla prins.





Vårkänslor och strålande sol !

Efter ett långt uppehåll (igen) tänkte jag nu försöka skriva ihop något om allt som jag varit med om denna månaden. Maj. Snö. Sol. Regn. Göteborg. Sambo. Sambo. Läste du rätt ? Ja, sambo. Med den avsevärt bästa pojkvännen jag någonsin varit med om att träffa. Jag drunknar i hans ögon. (Det är förövrigt inte bara något jag säger, utan något som är sant. Tre dagar har försvunnit där vi båda två bara minns att vi kramats i soffan framför en film och bara tittat på varandra. Två gånger dessutom. Ingen av oss minns vilka filmer vi såg...). :)

Snö. I Maj ?! Tack och lov hann det mesta som fanns kvar i början på Maj regna bort innan vi åkte till Göteborg. Det kändes nästan -observera nästan- som om våren och sommaren faktiskt var påväg hit också. Så åkte vi till Göteborg och möttes av sommaren ! Så underbart skönt, jag ville aldrig åka hem. Om jag inte haft Hugo som väntade på mig hemma hade jag nog stannat ;) Men saknaden efter honom var enorm !
Så när vi njuter av sommaren som bäst, tror du då inte att jag får rapporter om snöfall hemma ?! Därför längtade jag inte hem speciellt mycket. ^^ Bara hem till Hugo, inte hem till snön.
Resan var alldeles fantastisk. En magisk vistelse i Göteborg med favoriten, dessutom fantastiskt att träffa min bror. Det är väldigt stor skillnad att ha honom några kvarter bort så man kan träffas då och då, mot att bo -vaddå 100 mil ?- långt ifrån varandra.

Så nu är Maj snart slut och Juni månad börjar. Sommaren lyser inte längre med sin frånvaro, den känns väldigt nära nu. Aningen kyligt fortfarande på morgonen och kvällen, men jag räknar med att sommarvärmen inte är alltför långt borta. Jag längtar ju efter att åka gummibåt i älven... :D

RSS 2.0